Modell Utan Gränser bygger på ett bild- och textarkiv från min tid som fotomodell i Istanbul 2004.


När jag var 22 år gammal blev jag modell i protest mot kommentarer från vänner som tyckte att jag hade ett modell-liknande utseende.


Modellens ansikte jämförs ofta metaforiskt med målarduken, kroppen jämförs med klädgalgen. I Istanbul 2004 fanns en dubbel agenda, modellens och den revolutionära konstnärens.


Kanske kunde jag träffa någon som också drömde om ett radikalt fackförbund för modeller? Som skissade på manifest och koncept för hur en sådan organisation kunde skapas. Vi skulle vägra raka armhålorna, förhandla fram avtal om arbetsvillkor och visa fulfingret på bilderna.


Genom verket tar jag äganderätten till min avbild. Jag exploaterar den exploatering jag själv utsatts för. Men behöver jag göra nya objekt av erfarenheten för att ge objektifieringen ett slut eller fastnar jag i en cirkel?


-Du vill inte betala alla dina pengar till Kerastase och agenturen du bor på.


-En matematiker säger att fem är inte samma värde som fem hundratusen. Du håller med. Du lugnar dig med att titta på ekonomiska modeller.